Amerikas förenade stater...

Vårt kära Amerika, landet som ibland känns som en granne till hela världen. En inspiration till en hel värld, begrundad på folkmord och tjuveri. Ett land som stolt och beblottat fortsätter sin väg till total kontroll över befolkningen. Med manipulerade president-val och subliminala hjärntvättnings metoder så står inget i vägen för detta land, åtminstonde inte på sikt. Visst, vi har ett antal andra stormakter i världen, men hur stor rivalitet mellan dessa existerar egentligen idag? Är detta ett sätt för världsledarna att lura civilbefolkningen till att tro att det skapar en balans i världen? Att olika stora riken med annorlunda vyer utgör en viss balans i våra samhällen. På så sätt att resten av länderna kan inspireras och utesluta det dem vill från var och en stormakt. Att man som vanlig person känner sig trygg av att veta att världen inte styrs av en enda stor regering? För då är det inte en diktatur.. Folk fastnar på ord och betydelser, kanske borde man fördjupa sig i verkligheten istället. Det är så lätt hänt att man blir en följeslagare och att man inte låter sig tänka själv. Allt för många infekteras av detta, för att sedan acceptera det i en hel livstid. Ungefär som en livslång obebotlig sjukdom, fast som i detta fallet faktiskt har ett botemedel. En själv! Sina egna tankar! Ja man vet aldrig, kanske styrs världen av en osynlig "världsmakt" sammansatt av de mäktigaste ledarna där etnisk härkomst är obetydelsefull och där pengarna styr. Detta må vara mycket långsökt men det är ända en fråga som är viktig att ställa sig själv ibland. TV och nyheter, hur vinklat är det egentligen? Hur stor procent ska man utesluta och hur stor procent ska man tro på? Vad vet jag, jag är bara en svenne från Malmö, världens minsta storstad..

Måste dra nu, men det finns mycket mer att säga...

Cosa Nostra "Vår sak"

Jag har min lilla kollektion, eller min "mob corner" som jag skämtsamt brukar kalla den för. För jag har alltid facinerats av maffian, eller Cosa Nostran som den egentligen heter. Men jag ser den inte som en förebild utan mer som något lärorikt, nästan som modern historia. Detta är som en hobby för mig. Vissa följde italienska fotbolls ligan, jag följde den italienska Cosa Nostran som ung. Efter att ha läst ett flertal böcker och fått ett riktigt perspektiv på hur den funktionerar så måste jag medge att jag är chockad. Inrotat i samhället har organisationerna växt sig starka och under vissa perioder nästan accepterats(varjefall av människorna i maffia-infekterade områden). Systemet har infiltrerats och åtskilda gånger har domstolar upplösts pga Cosa Nostrans inflytande. En organisation är som en enda stor bläckfisk vars tentakler har nästlats in sig i området och sugit i sig dess näring. I detta fallet pengar. Ett fenomen vars existens tog mer än 100 år att avslöja. Varjefall officiellt. En ärans man, en mafiosi, en "familjeman" som är trogen intill slutet. Varjefall tills konflikterna börjar och livlösa och deformerade kroppar staplas upp i båsen på bårhusen som skräp, som rester från tidigare liv. Eller när polisen och karanbinjärerna slår till hårt mot familjerna och många medlemmar blir berövade friheten och utredarna sätter hård press på dem. Då finns det fortfarande en rätt så liten procent av individer som väljer att byta sida, dem väljer att riva ut sin själ och sälja den mot ett reducerat fängelsestraff. Ibland för att rädda sina riktiga familjer från ett eventuellt atentat under en pågående fejd, och i utbyte mot information få sin familj skyddad. Det kan också bero på att en medlem anser sig vara dåligt behandlad inom klanen, och därför väljer friheten framför lojalitenten till familjen. En pentito.. Som det kallas på sicilianska, är en person som i familjernas ögon kommer att få ångra sig djupt.

Salvatore "Toto" Riina, som var Corleone alliansens ledare under många år lyckades undkomma lagen i decennier innna han greps. Bernardo "Binnu" Provenzano från samma familj lyckades gömma sig i hela 43 år, och kunde mer eller mindre ostört driva sin organisation under tiden som efterlyst, från självaste hemstaden Corleone.

Jag är facinerad av Cosa Nostrans enorma kapacitet och dens vilja av att överleva. Den ständiga jakten efter nya vägar att gå för att uppnå maximal vinst inom olika branscher, illegala som legala. Samtidigt som jag känner avsmak för organisationernas handligar så respekterar jag dens existens och syfte. Det är väldigt dubbelt, precis som själva organisationen i sig. För att riktigt kunna förstå den så måste man först förstå siciliens traditioner och levandssätt. Detta fenomen är något som med åren har blivit ett med vardagslivet i många byar och städer runt omkring södra italien. Idag finns det många företag vars grund byggts upp helt av ärans män, och som därför står dem i skuld föralltid. Många företagare har med åren försvunnit till höger och vänster, vissa upplösta i syra, andra lämnade med bakhuvudet bortsprängt för alla att se. Maffian är stark och slår till blixtsnabbt, eller ibland efter månader och ibland efter år beroende på omständigheterna. En ärans man dedikerar sitt liv till organisationen och svär på sitt liv att aldrig arbeta med rättsväsendet. Ära och respekt, pengar och makt.. Medlemmens status bildas av dens ekonomiska bidrag, men även av dens handligar och ansvarstagande. Man kan se det som ett företag, ett företag utan gränser eller normer. Konkurrenter och uppstickare med nya affärsidéer, men som väljer att inte dela dem med familjerna accepteras aldrig. Snarare likvideras dem..

Jag hade kunnat fortsätta i timmar, men tröttheten börjar ta över mig nu. För er som är intresserade av detta så finns det välskrivna dokumentära böcker.. Själv har jag som sagt min lilla kollektion bestående av:

1. Cosa Nostra "Historien om den sicilianska maffian" / John Dickie
2. Mafia / Tomas Lappalainen
3. Maffians värld "Historien om Cosa Nostra" / Maud Webster
4. Gomorra / Roberto Saviano (En dokumentär bok med en fiktionell handling)
5. Camorra "En bok om maffian i Neapel" / Tomas Lappalainen

Dem två sista böckerna är inriktade på Camorran, Neapels alldeles egna maffia. Ibland betraktad som mycket större och våldsammare än de legendariska familjerna på Sicilien.